Psykologisk trygghet – vad är det och hur gör man?

Teamutveckling Av

I en värld där arbetsplatser blir allt mer samarbetsinriktade och komplexa, har begreppet psykologisk trygghet blivit en central faktor för att uppnå effektiva och framgångsrika team.

Psykologisk trygghet handlar om att skapa en miljö där medarbetare känner sig bekväma att dela idéer, uttrycka åsikter och ta risker utan rädsla för negativa konsekvenser.

Det leder till ökad trivsel, bättre konflikthantering, minskad stress och ökad kreativitet bland medarbetare. Det säger forskningen!

I den här artikeln kommer vi att utforska vikten av psykologisk trygghet på jobbet och hur det kan påverka teamets mående och därmed kreativitet och effektivitet.

Vi kommer även att ge konkreta övningar och tips för hur du kan bygga psykologisk trygghet i ett team.

Så hämta kaffe, sätt dig bekvämt och på med brillorna så kör vi!

Innehållsförteckning

  1. Vad är psykologisk trygghet?
  2. Fördelar med psykologisk trygghet på jobbet
  3. Så skapar du psykologisk trygghet i gruppen
  4. Övningar och tips för psykologisk trygghet
  5. Psykologisk trygghet vid distansarbete
  6. Mätning av psykologisk trygghet
  7. Avslutningsvis

Vad är psykologisk trygghet?

Psykologisk trygghet handlar om att bygga en atmosfär av öppenhet och förtroende där medarbetare känner att de kan uttrycka sina åsikter utan att vara rädda för negativa konsekvenser.

Det handlar om att skapa en kultur där det är acceptabelt att göra misstag och där konstruktiv feedback uppmuntras.

Trygghet på jobbet skapas genom ett konsekvent engagemang från både ledare och medarbetare. Det kräver en öppen dialog, lyssnande och respekt för olika perspektiv.

Det handlar i grund och botten om god kommunikation och en kultur där det är okej att vara sårbar.

 

Fallstudier: Googles Project Aristotle & Amy Edmondsons forskning

Google’s Project Aristotle

2012 startade Google Project Aristotle. Projektet tog reda på varför vissa team var mer framgångsrika än andra

I sin helhet kom Project Aristotle fram till fem punkter som är avgörande för framgångsrika team.

Psykologisk trygghet var, enligt Google, den viktigaste punkten.

Genom att skapa en atmosfär där medarbetare känner sig fria att vara sig själva och dela sina tankar, kan organisationer uppmuntra tillväxt, innovation och samarbete på alla nivåer.

Läs gärna vår artikel om Google Project Aristotle här.

Amy Edmondsons forskning på psykologisk trygghet

Amy Edmondson är en amerikansk forskare och professor vid Harvard Business School. Hon är känd för sin forskning inom området psykologisk trygghet och dess påverkan på arbetsmiljön och teamets prestationer.

Edmondsons arbete kring psykologisk trygghet betonar hur viktig det är för att främja öppen kommunikation, samarbete och innovation i arbetsgrupper.

Hon menar att när individer känner att deras röster blir hörda och respekterade, blir de mer benägna att dela idéer och vara kreativa, vilket i slutändan leder till förbättrad problemlösning och bättre resultat.

Några av hennes mest kända böcker är ”Teaming: How Organizations Learn, Innovate, and Compete in the Knowledge Economy” (2012) och ”The Fearless Organization: Creating Psychological Safety in the Workplace for Learning, Innovation, and Growth” (2018).

 

Fördelar med en trygg arbetsplats

Låt oss säga så här – fördelarna är många.

Till exempel visade Googles Project Aristotle att när individer känner sig respekterade och hörsammade, ökar deras engagemang och samarbetsvilja. De blir mer benägna att dela kunskap och erfarenheter, vilket ger en rikare diskussionsgrund och en djupare förståelse för problem och lösningar.

Team i en psykologiskt trygg arbetsmiljö visade sig helt enkelt vara mer innovativa och flexibla i sina tillvägagångssätt.

De visade sig också bättre rustade att hantera motgångar och konflikter konstruktivt.

Det är värt att poängtera att psykologisk trygghet inte betyder att man aldrig får ha en konflikt. Det handlar snarare om att träna på hur vi bekräftar varandra i diskussioner, även när vi tycker olika.

Här är några konkreta fördelar med en psykologiskt trygg arbetsplats:

 

Ökad delaktighet och kreativitet

När medarbetare känner sig psykologiskt trygga är de mer benägna att delta i diskussioner och dela sina åsikter och idéer. Detta leder till ökad kreativitet.

 

Bättre samarbete

Med en känsla av trygghet vågar medarbetare kommunicera mer öppet och ärligt med varandra. Det skapar en atmosfär där samarbete och teamwork kan blomstra.

 

Förbättrad problemlösning

I en miljö där människor inte bestraffas för att lyfta problem eller svårigheter blir det lättare att identifiera och lösa problem tidigt.

 

Högre motivation 

När medarbetare känner att deras åsikter och insatser uppskattas och respekteras blir de mer motiverade att engagera sig och göra sitt bästa.

 

Minskad personalomsättning

När medarbetare trivs och känner sig trygga på jobbet är de mindre benägna att lämna organisationen. Detta minskar kostnaderna och ansträngningarna för att rekrytera och träna ny personal.

 

Högre prestationer

Medarbetare som känner sig trygga har en tendens att prestera bättre eftersom de inte är begränsade av rädsla eller osäkerhet. De vågar ta initiativ och ansvar för att nå sina mål.

Listan kan göras betydligt längre och talar sitt tydliga språk. Psykologisk trygghet på jobbet påverkar organisationen på alla plan.

 

Så skapar du psykologisk trygghet i gruppen

Ledare som visar öppenhet för olika synpunkter, uppmuntrar aktivt deltagande och skapar en atmosfär av tillit, har en direkt inverkan på hur väl psykologisk trygghet etableras inom sina team.

De måste agera som förebilder genom att själva vara öppna för feedback och genom att uppmuntra sina teammedlemmar att uttrycka sina åsikter.

Här är några sätt som du som ledare kan skapa en trygg arbetskultur i teamet.

 

Var en förebild 

Ledarens agerande och beteende sätter tonen för arbetsplatskulturen. Om ledaren visar öppenhet, lyssnar aktivt på medarbetarna och hanterar konflikter på ett konstruktivt sätt, kommer medarbetarna att känna sig mer bekväma med att uttrycka sina åsikter och känslor.

 

Kommunicera tydligt

Tydlig och öppen kommunikation är avgörande. Ledare som delar information om företagets mål, beslut och förväntningar skapar en transparent miljö där medarbetare känner sig inkluderade och informerade.

 

Bli duktig på att ge feedback

Positiv och konstruktiv feedback är viktigt för att uppmuntra medarbetare att växa och utvecklas. Ledare bör ge regelbunden återkoppling och vara öppna för att ta emot feedback från sina medarbetare.

 

Kom ihåg att inkludera alla

Ledare som främjar mångfald och inkludering skapar en känsla av tillhörighet och acceptans. När medarbetare känner att deras olikheter respekteras och värderas känner de sig tryggare.

 

Se möjligheter när det går fel 

Ledare som uppmuntrar till risktagande och ser misslyckanden som möjligheter att lära sig, skapar en miljö där medarbetare vågar utforska nya idéer utan rädsla för negativa konsekvenser.

 

Hantera konflikter på ett bra sätt

Ledare som hanterar konflikter på ett rättvist och öppet sätt skapar en atmosfär där medarbetare vågar ta upp problem och uttrycka oro.

 

Erbjud stöd och utveckling 

Ledare bör erbjuda stöd och möjligheter till utveckling för sina medarbetare. Detta visar att ledningen bryr sig om medarbetarnas välmående och karriärförväntningar.

 

Var tillgänglig för medarbetarna

Att vara tillgänglig för medarbetare när de har frågor eller behöver stöd är viktigt. Det skapar en känsla av närvaro och att ledningen bryr sig om individernas behov.

Sammanfattningsvis är ledarskapet en nyckelfaktor för att skapa en trygg och bra arbetskultur.

Genom att agera som en förebild, kommunicera öppet, stödja medarbetarnas utveckling och främja en inkluderande miljö kan ledare skapa en arbetsplats där medarbetare känner sig trygga att vara sig själva, uttrycka sina åsikter och bidra till organisationens framgång.

 

Övningar och tips för psykologisk trygghet

Att sträva efter ökad psykologisk trygghet i ett team betyder inte att undvika konflikter. Det handlar snarare om hur vi diskuterar oenigheter – vad vi säger, hur vi säger det och hur vi använder kroppsspråket.

Kort och gott skulle vi kunna säga att ett bra diskussionsklimat är ett sätt att öka den psykologiska tryggheten i ett team.

Här är några övningar och tips att använda för att öka tryggheten i en grupp.

 

Träna på era icke-verbala signaler

Signalera att ni lyssnar på varandra. Till exempel: håll ögonkontakt när ni pratar med varandra och lyssna aktivt när någon pratar.

 

Träna på hur ni bekräftar kollegors idéer och åsikter

Det kan ni göra genom formuleringar som ”Tack för att du delade med dig” eller ”Det är bra att du lyfter den aspekten, den hade inte jag tänkt på. En sak jag vill tillägga…”.

Notera att ni kan använda sådana här bekräftande formuleringar även när ni har olika åsikter.

 

Fördela taltid över så många deltagare som möjligt

Forskning visar att det är negativt för grupper om en person tar upp för stor del av talutrymmet. Se till att taltid fördelas så jämnt som möjligt i gruppen och lyssna aktivt på vad dina kollegor har att säga.

 

Presentera era problem som något ni ska lära er av

Till exempel kan du prata i termer som att det här är en ny, ännu olöst situation där ni behöver ta hjälp av allas idéer. Det uppmuntrar fler att dela med sig av sina tankar.

Som chef kan du uppmuntra medlemmarna att prata mer genom att lyfta fram att du behöver dem. En sådan formulering är ”Jag kan missa betydelsefulla aspekter, så det är viktigt att ni berättar vad ni ser och hör”.

 

Du som chef kan ställa mer frågor

Du som chef kan uppmuntra medlemmarna till att prata mer genom att du ställer frågor. Det öppnar av naturliga skäl upp för mer diskussion.

 

Våga visa sårbarhet

I ett team med hög psykologisk trygghet vågar medlemmarna visa sig sårbara. Därför är det positivt när medlemmarna agerar på ett sätt som visar att det är okej att dela med sig av brister och dippar.

 

Inled gärna möten med någon typ av incheckningsövning

Det kan vara en fråga som alla deltagare får besvara, till exempel ”Vad har hänt sedan vi sist sågs?” eller ”Hur är ditt fokus nu på en skala 1-10?”.

Det kan också vara någon typ av mer fysisk incheckning. Till exempel några minuters guidad meditation som hjälper mötesdeltagarna att fokusera på här och nu.

Hitta något som passar er och den kontext ni befinner er i. Huvudsaken är att ni hittar samspel och landar i situationen tillsammans.

Ett ypperligt tillfälle är att ha morgonmöten. Där har ni chansen att starta upp dagen tillsammans; synka och peppa helt enkelt.

 

Dela något personligt

Alla väljer givetvis hur mycket av sitt privatliv man vill dela med kollegor, men för den psykologiska tryggheten i teamet är det positivt att dela med sig av något personligt.

Och kom ihåg: personligt är inte samma sak som privat. Så känn dig inte tvingad att dela saker du inte är bekväm med.

Du som chef eller ledare kan visa vägen genom att själv dela med dig.

Som chef eller ledare kan du också visa vägen genom att våga berätta om när du känner dig osäker eller orolig.

 

Psykologisk trygghet vid distansarbete

Psykologisk trygghet är lika viktig i både fysiska och virtuella arbetsmiljöer. Det är nödvändigt att hitta sätt att skapa en känsla av närvaro och tillhörighet, även på distans.

Google undersökte också i sin omfattande studie om avstånd spelade någon roll.

Var team som befann sig på samma fysiska plats mer effektiva än de som satt utspridda på olika platser?

Svaret blev nej, det spelar ingen roll.

Däremot såg Google att det var positivt för team att träffas fysiskt i inledningen av sitt samarbete, eftersom det underlättade för att börja bygga psykologisk trygghet.

Om det är möjligt är det därför bra att inleda med fysiska träffar innan man fortsätter på distans.

För dig som leder team på distans, till exempel som chef eller projektledare, finns ett helt gäng tips kring att leda på distans i vår guide.

 

Mätning av psykologisk trygghet

Psykologisk trygghet på en arbetsplats kan vara svårt att mäta direkt eftersom det är en subjektiv och känslomässig upplevelse hos individer. Dock finns det några metoder som kan användas för att försöka mäta och utvärdera psykologisk trygghet på en arbetsplats.

 

Enkäter och undersökningar

Skapa anonyma enkäter eller frågeformulär som innehåller frågor om medarbetarnas upplevelse av trygghet på arbetsplatsen. Frågor kan inkludera saker som; om medarbetare känner sig fria att uttrycka sina åsikter, om de känner sig respekterade och om de vågar ta risker utan rädsla för negativa konsekvenser.


Enskilda intervjuer

Ta reda på varför medarbetare känner som de känner. Samla in mer nyanserade svar för att göra det enklare att anpassa miljön till det bättre.

Kombinera gärna någon typ av kvantitativ mätning med att samla in mer utförliga svar. 

Den kvantitativa mätningen ger er en siffra på nuläget och kan jämföras med kommande mätningar. Inget ger så mycket motivation till fortsatt arbete som att få konkreta bevis på sin utveckling. 

De mer utförliga svaren hjälper er att veta vilka områden ni behöver jobba extra noggrant med för att bli bättre.

Genom att samla in feedback och analysera resultat kan arbetsplatsen identifiera områden som behöver förbättras för att främja en mer trygg och positiv arbetsmiljö.

Det ska dock påpekas att mätning är ett hjälpmedel, inte huvudsysslan i arbetet med psykologisk trygghet. Det är viktigt att lyfta blicken och förstå att det är själva arbetet med aktiviteter som främjar trygghet på jobbet som är viktigast.

 

Avslutningsvis

Psykologisk trygghet är en grundläggande byggsten för framgångsrika och effektiva team.

Genom att skapa en miljö där medarbetare kan dela sina tankar och idéer utan rädsla för negativa konsekvenser kan företag främja kreativitet, samarbete och innovation.

Hur arbetar ni med psykologisk trygghet på din arbetsplats? Finns det kanske rum för förbättringar? Är det något du specifikt kommer att tänka på när du tänker på begreppet?

Hör av dig till oss och berätta!

Kontakta mig

Porträttbild, Maria Backsell, Welingo

Maria Backsell, utvecklingschef

Kontakta säljare