Ingen kan väl ha missat att självledarskap är ett av de mest populära begreppen inom organisations- och ledarskapsutveckling just nu. Men vad är självledarskap och varför har det fått en sådant uppsving? Vi rätar ut frågetecknen i det här blogginlägget.
Vad är självledarskap?
Professor Charles C. Manz beskriver att självledarskap handlar om att leda sig själv, både i utförandet av uppgifter som individen upplever motiverande och i de uppgifter som inte är motiverande men ändå behöver genomföras.
Manz har ägnat stor del av sin forskning åt självledarskap (på engelska: self-leadership) och anses vara den som myntat begreppet. Definitionen ovan ger dock ingen hjälp med hur en individ ska leda sig själv genom motiverande och omotiverande uppgifter. För det behöver man använda sig av olika strategier och verktyg.
Vilka är fördelarna med självledarskap?
Begreppet självledarskap har funnits sedan 1980-talet. Så det är helt klart relevant att undra varför det fått så stor uppmärksamhet nu! Kanske är det delvis en slump vilka teorier som letar sig fram i rampljuset efter några decennier i bakgrunden. Det finns ändå några förklaringar till varför självledarskap upplevs passa så bra på 2020-talet:
- Möjliggör snabba förändringar
Den tekniska utvecklingen gör att organisationer kan förändras i snabb takt. Till exempel kan kunder ge feedback på en vara så fort de börjat använda den, och organisationen direkt börja jobba med förbättringar. Det mest effektiva är då att den som är expert på området, snarare än dennes chef, prioriterar bland arbetsuppgifterna. - Motivation
Motivation är en av de viktigare faktorerna för att trivas med sitt arbete, men vad som anses motiverande är individuellt. Självledarskapet syftar till att låta varje individ själv utforska och använda de strategier som skapar mest motivation för just honom eller henne. Att styra över sitt arbete är i sig också en motivationsfaktor. - Passar bra med distansarbete
Den som arbetar på distans uppskattar antagligen att kunna planera arbetet efter sina önskemål. Självledarskap möjliggör sådan individuell anpassning.
Läs mer: 3 verktyg för bättre självledarskap
Vilken kritik finns mot självledarskap?
I de fördelar med självledarskap som vi listar under rubriken ovan utgår vi från att det görs på rätt sätt. Den kritik som ibland vädras mot självledarskap rör det som kan hända om en organisation inte skapar tillräckligt bra förutsättningar:
- Är mål och förväntningar är otydliga eller svagt förankrade kommer olika individer leda sig själva i olika riktningar.
- Om individerna i organisationen inte får verktyg och träning kan det vara svårt att ställa om från att bli ledd, i mer traditionell mening, till att leda sig själv.
- Med för lite stöd och guidning, från till exempel sin chef, kan drivna individer ha svårt att sätta rimliga gränser. Det kan i sin tur leda till en för hög arbetsbelastning.
Hur blir vi en mer självledande organisation?
I listan över kritik mot självledarskap ser man tydligt vilka områden en organisation som vill bli mer självledande behöver jobba med:
- Tydlig och väl förankrad riktning eller mål.
- Verktyg som hjälper medarbetare och chefer att utöva självledarskap.
- Utbildning för ledare som ska leda i en självledande organisation.
När vi stöttar organisationer som vill bli mer självledande hjälper vi så klart till med alla delar. Vill du läsa mer gör du det här, vill du komma igång direkt så fyller du i dina kontaktuppgifter nedanför!