I ett annat blogginlägg beskriver vi de fem faktorer som enligt Googles omfattande studie Project Aristotle skapar effektiva team. Den enskilt viktigaste faktorn är enligt Google psykologisk trygghet, alltså att medlemmarna i ett team upplever att de kan ställa frågor, komma med idéer och erkänna misstag utan att behöva skämmas eller bestraffas.
I det här blogginlägget samlar vi några förslag på hur ni i ett team kan öka den psykologiska tryggheten. Förslagen kommer från Julia Rozovsky, som var en del av Googles studie, och Amy Edmondson, forskare vid Harvard Business School.
Diskussionsklimat
Att sträva efter ökad psykologisk trygghet i ett team betyder inte att undvika konflikter. Det handlar snarare om hur vi diskuterar oenigheter – vad vi säger, hur vi säger det och hur vi använder kroppsspråket. Kort och gott skulle vi kunna säga att ett bra diskussionsklimat är ett sätt att öka den psykologiska tryggheten.
- Träna på era icke-verbala signaler, så att de förmedlar att ni lyssnar på varandra. Till exempel: håll ögonkontakt när ni pratar med varandra och luta er framåt när ni lyssnar.
- Träna på hur ni bekräftar kollegors idéer och åsikter. Det kan ni göra genom formuleringar som ”Tack för att du delade med dig” eller ”Det är bra att du lyfter den aspekten, den hade inte jag tänkt på. En sak jag vill tillägga…”. Notera att ni kan använda sådana här bekräftande formuleringar även när ni har olika åsikter.
- Fördela taltid över så många deltagare som möjligt. Edmondsons forskning visar att det är negativt för grupper om en person tar upp stor del av talutrymmet.
- Presentera era problem som något ni ska lära er av. Till exempel kan du prata i termer som att det här är en ny, ännu olöst situation där ni behöver ta hjälp av allas idéer. Det uppmuntrar fler att dela med sig av sina tankar.
- Som chef kan du också uppmuntra medlemmarna att prata mer genom att lyfta fram att du behöver dem. En sådan formulering är ”Jag kan missa betydelsefulla aspekter, så det är viktigt att ni berättar vad ni ser och hör”.
- Avslutningsvis kan du som chef också uppmuntra medlemmarna till att prata mer genom att du ställer frågor. Det öppnar av naturliga skäl upp för mer diskussion.
Var team som befann sig på samma fysiska plats mer effektiva än de som satt utspridda på olika platser? Svaret blev nej.
Sårbarhet bygger psykologisk trygghet
I ett team med hög psykologisk trygghet vågar medlemmarna visa sig sårbara. Därför är det positivt när medlemmarna agerar på ett sätt som visar att det är okej att dela med sig av brister och dippar.
- Inled gärna möten med någon typ av incheckningsövning. Det kan vara en fråga som alla deltagare får besvara, till exempel ”Vad har hänt sedan vi sist sågs?” eller ”Hur är ditt fokus nu på en skala 1-10?”. Det kan också vara någon typ av mer fysisk incheckning, till exempel några minuters guidad meditation som hjälper mötesdeltagarna att fokusera på här och nu.
- Dela något personligt. Alla väljer givetvis hur mycket av sitt privatliv man vill dela med kollegor, men för den psykologiska tryggheten i teamet är det positivt att dela med sig av något personligt. Du som chef eller ledare kan visa vägen genom att själv dela med dig.
- Som chef eller ledare kan du också visa vägen genom att våga berätta om när du känner dig osäker eller orolig.
Google undersökte också i sin omfattade studie om avstånd spelade någon roll. Var team som befann sig på samma fysiska plats mer effektiva än de som satt utspridda på olika platser? Svaret blev nej, det spelar ingen roll. Däremot såg Google att det var positivt för att team att träffas fysiskt i inledningen av sitt samarbete, eftersom det underlättade att börja bygga psykologisk trygghet.
Om det är möjligt är det därför bra att inleda med fysiska träffar innan man fortsätter på distans. För dig som leder team på distans, till exempel som chef eller projektledare, finns ett helt gäng tips kring att leda på distans i vår guide.
