Ett kommunikationsråd från vår praktikant

Bemötande och kundservice

Jag heter Sara Cutts Tillgren. Jag är retorikstudent vid Örebro universitet och spenderar min praktikperiod på Welingo. Efter några veckor som praktikant har jag redan fått med mig så mycket kunskap om kommunikation att jag börjat implementera dessa kunskaper i mitt privatliv. Något som fastnade lite extra hos mig handlar om positiva och negativa ord, och jag vill såklart dela med mig av detta till dig. Jag tänker att du, precis som jag, kan göra enkla ändringar i hur du kommunicerar i ditt privatliv.

”Du måste faktiskt…”

När jag i den här texten nämner positiva och negativa ord syftar jag på specifika ord som är laddade med en positiv eller negativ innebörd. Jag vill dela med mig av det jag har testat på ett av mina barn. Min dotter är fyra år och har varit i en trotsig fas sedan dagen hon fyllde två år. Detta har såklart varit påfrestande i vissa situationer, då hon protesterar mot det mesta som hör till vardagen. Det är jobbigt att duscha. Jobbigt att äta. Jobbigt att plocka undan sina leksaker.

Jag kom på mig själv för några veckor sedan att jag har använt ordet måste i alla de sammanhangen jag nämnt ovan. Såklart en fyraåring protesterar när jag säger att hon måste duscha, måste äta, måste städa. Många vuxna som hör ordet måste tänker nog direkt ”Åh nej, det vill inte jag göra!”, eller att ångesten kryper på. Vi vet ju också att negativa ord är ett stort misstag i telefonsamtal med upprörda kunder. Varför skulle inte ett barn reagera på samma sätt?

Tre barn står på en gräsmatta och håller varandra i handen, ryggarna är vända mot kameran.

Jag bytte ut ordet måste

Jag bytte ut ordet måste mot behöver. Det hjälpte faktiskt mycket mer än jag trodde. Min dotter har ställt frågan ”Varför behöver jag äta mamma?”. Det blev mycket enklare för mig att förklara för henne att man behöver äta för att växa, orka leka, och orka lära sig nya saker. Jag vill tillägga att detta var inte helt smärtfritt – det tog några gånger innan situationen förändrades. Men för varje gång blev det bättre och bättre. Helt plötsligt accepterade hon mina argument som hon tidigare inte gjort när jag använt ordet måste. Hon vill såklart orka leka och lära sig nya saker, så matsituationen blev helt plötsligt inget måste, utan ett val. Idag använder jag enbart ordet behöver till mina barn, och har uteslutit måste.

Andra negativt laddade ord

Utbildningsföretaget Lika Olika listar på sin hemsida några andra exempel på negativt laddade ord och vilka positivt laddade formuleringar du kan använda istället.

  • Kasta inte bollen inomhus! –> Snälla, ta ut bollen och lek utanför.
  • Jag gillar inte när… –> Jag gillar när…
  • Ja, det kan vi väl göra… –> Låter bra!
  • Jag är helt slutkörd! –> Jag behöver verkligen vila.

På samma sida kan vi också läsa mer om forskning som visar språk inte bara påverkar oss på en psykologisk nivå, utan att de även påverkar oss ur ett fysiskt perspektiv:

”Att konsekvent använda positiva tankar, och uttrycka positivt kodade ord i tankar, tal och skrift kan förändra vår självuppfattning och påverkar vårt långsiktiga mående, med stärkt immunförsvar och lägre stressnivåer. På samma sätt kan du hjälpa din omgivning till bättre mående, eftersom dina ord har lika stark påverkan på den”.

Tänker vi på hur vi kommunicerar i privatlivet?

En fundering: nog är det så att vi till stor del tar efter våra föräldrars kommunikation, som i sin tur har tagit efter mycket från sina föräldrar? Att mycket av det vi säger beror på att vi fastnat i omedvetet mönster? Kanske är det sällan, när det kommer till vår kommunikation i privatlivet, sällan tänker utanför boxen.

Alla människor borde få kunskapen om hur ord och ordval påverkar oss psykiskt och fysiskt, oavsett vad de fått med sig för omedvetna kommunikationsmönster från sina föräldrar. Även de små sakerna som att byta ut ordet måste till behöver.

Kanske är det här ett ämne man borde ta upp mer under skolgången. Varför inte implementera det i svenskundervisningen?

Relaterade poster